It's a buzz. Only a buzz in my ear. In the air.

Klockan är cirka klockan fem, och jag kan inte sova. Inte konstigt längre. Men jag orkar inte vara uppe såhär sent, det får mig att tänka. Jag har lärt mig att det är skadligt att tänka för mycket. Förut när jag INTE hade såhär mycket fritid över, så tyckte jag att det verkade dumt. Hur kan det skada att tänka för mycket? Det ska ju vara bra. Well believe me. Det har sina för- och nackdelar. Fördelarna är väl that it's fun när du tänker på något du längtar efter, eller när du vet att du har något. Något. Jag har inget roligt jag längtar efter. Eller jo, det har jag, men inget konkret. Allt är abstrakt. Man har önskningar och drömmar, och dessa vilar på andra pelare och faktorer du behöver eller som du ska ta dig igenom. Då är det inte lika kul att tänka på det abstrakta. För du vill att allt ska gå rätt. Och man har den där gnagande känslan inom sig hela tiden om man tänker för mycket. Man måste vara sysselsatt för att inte tänka alls. Jag förstår människor som har en saknad, men som sysselsätter sig med jobb eller vissa specifika saker (hobbyn) för att fylla ut tomrummet. Fylla ut det som saknas eller det man inte vill tänka på. Nyligen fick jag en fråga, och minns inte vem den var ifrån, och den frågan var "när känner du dig mest deprimerad?". Hade man ställt mig den frågan under sommaren hade jag inte kunnat svara. Men nu vet jag att det är på natten.

Jag brukar undra vad andra människor har för drömmar. Vad är en dröm? Att bli rik? Att bli lycklig? Att bli chef? Att leva? Att få sin dröm/kille/tjej? Jag undrar verkligen. Och jag vill veta människors drömmar för att veta. För att förstå att drömmar finns på riktigt. Jag vill även veta varför man drömmer om just det. Blir man lycklig av pengar? Blir man lycklig av att bli chef? Jag har alltid kopplat drömmar med lycka, dock finner jag ingen lycka i att bli tillsammans med den där killen man alltid velat ha.

Jag tror på den egna lyckan. Jag tror man bringar sig sin egen lycka. Inte att en annan människa ger dig din lycka. Det går inte ihop hos mig. Men det kanske bara är för att jag alltid vill vara oberoende av andra? Jag önskar alla tjejer var oberoende av andra.

Jag ogillar att se tjejer klängiga. Jag ogillar att se tjejer alltid luta sig mot andra. Nu menar jag inte alla, men det tenderar mer hos tjejer än killar. För jag har märkt att det nästan är tabu för tjejer att vara självständiga. "Killar gillar tjejer dom kan ta hand om" hör man ofta. What the fuck? Sånt där doesn't make sense för mig. Verkligen inte. Kan inte du som tjej, ta hand om dig själv? Yani, jag undrar bara.

Ser ni, det är såna här tankar som kan snurra runt mitt huvud denna tid. Well, Ellen börjar snart. Peace out.

L

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0